Utflykt & positiva besked

Som jag berättade igår så har de senaste dagarna varit lite jobbiga och nu tänkte jag berätta vad det är som bekymrat mig. I tisdags, den 2:e augusti löpte min 6 månaders långa provanställning ut och jag vaknade och var så nöjd över att jag nu skulle vara fastanställd från och med morgondagen. Så blev det chockerande nog inte för mitt på dagen fick jag ett samtal från min chef som var på semester och som ska skuta om ett par månader och han berättade att överchefen och den nya blivande chefen gått över huvudet på honom och fattat beslutet att jag skulle få gå. Bara sådär, utan rimlig orsak eller förvarning. De har tydligen anställt någon ny på huvudkontoret och för att dra in på lönerna fick då någon i butiken gå istället och det blev jag. Istället för två veckors uppsägningstid fick jag två veckor ledigt med fullt betalt som ”plåster på såren”. Jag ringde så klart facket omedelbart med dessvärre är det så att det bara är en rekommendation att man ska förvarna två veckor innan uppsägning vid provanställning, så de kunde tyvärr inte göra något. Så där stod jag nu, mitt i semestern, ARBETSLÖS! Vilket jag aldrig varit sedan jag gick ur gymnasiet så jag vart liksom helt ställd.

Jag släpper allt jag håller på med för tillfället och både jag och Christer sätter oss och kollar platsbanken efter lediga jobb. Det fanns ett jobb som jag skickade in en ansökan på med detsamma. Och inte bara ett sånt där jobb som man känner att: det kan jag ta så länge. Utan ett jobb som jag faktiskt tror att jag skulle trivas med.

På kvällen tog jag en promenad med Spike och fick se ett stjärnfall, det första på många många år och jag fick en så härlig känsla i kroppen. Det var precis som att det var ett tecken på att allt skulle ordna sig. Och självklart så önskade jag mig någonting. Sedan låg vi och pratade jag och Christer tills sent på natten och planerade vad vi skulle göra resten av veckan då det är Christers sista semestervecka och hur allt skulle bli framöver med förskola för Alma osv om jag fick gå utan jobb. Vi hade planerat att åka till Lysekil i sommar men nu när jag inte visste om jag skulle komma att stå utan inkomst ett tag till A-kassa och allt kommit igång så ville jag vara hemma och spara de pengarna. Som tur var övertalade Christer mig och vi åkte efter frukost på onsdag morgon. På vägen dit fick jag ett telefonsamtal och det var angående tjänsten jag sökt, de ville att jag skulle komma på en intervju redan dagen efter. Där tändes en strimma hopp!

Igår var jag alltså på arbetsintervju och idag skulle de meddela mig om jag fick tjänsten eller ej. Sedan jag vaknade i morse har jag haft en klump i magen och varit så nervös och orolig!! När jag fortfarande inte hört något vid lunchtid så tyckte jag att vi fick hitta på något för jag fick bara ont i magen av att gå hemma och vänta på att telefonen skulle ringa så vi åkte in till stan och upp på berget. När vi varit där i lite över en timme så ringde telefonen och jag fick världens bästa besked. JAG FICK JOBBET!!! Och jag får börja redan på måndag! Där rök min sista semestervecka men vad gör väl det!? Jag är så sjukt glad och nu känns det som att jag kan andas igen efter att ha haft ett tryck över bröstet i fyra dagar.

JAG ÄR SÅ LÄTTAD!

Livet har verkligen sina upp- och nedgångar men jag tror starkt på att saker och ting händer av en anledning. Uppenbarligen var det inte meningen att jag skulle vara kvar på colorama. Nej, nu ska jag börja jobba i en annan butik och det känns så himla bra! Ni får veta mer när jag väl börjat.

Efter utflykten idag så åkte vi förbi butiken jag ska börja jobba i och jag fick arbetstider för en månad framåt och fick dessutom skriva på anställningsbeviset direkt. Ingen jävla provanställning på det här företaget inte, nej här blir man tillsvidareanställd direkt. Så skönt att veta att man har att göra med ett seriöst företag som verkligen månar om sina anställda.