Efter en heldag ute blev det lite lugn lek på Almas rum innan läggdags. Hon satt i sin säng och lekte med sina sonny angels och sedan med sitt lego på golvet medan jag låg i lektältet och såg på. Jag skulle kunna sitta och bara titta på henne i timmar ibland. Tänk att detta fina barn är mitt. Det känns så overkligt ibland!
Kan ni känna igen er i den känslan?
Senaste kommentarer