Innan vi åkte iväg med husvagnen så såg jag så mycket fram emot att få komma bort och få slappna av i några dagar. Någon avslappning blev det INTE tal om kan jag lova! Att åka på semester med barn är inte semester, i alla fall inte så som man tänker sig det. Det är ett konstans passande och jag var på helspänn från morgon till kväll.Ja till och med på nätterna vaknade jag och var tvungen att kolla så Alma inte klättrat ner från sängen, så vi lade några av soffdynorna nedanför på golvet för säkerhets skull. Ja men ni hör ju.. enda stunden som jag kan slappna av numera är när Alma sitter fastspänd i vagnen och vi är ute och går och när hon vilar på dagen. Nu går hon ju dessutom så då blir det ännu mer passande. Ja jösses, det är som Almas farmor sa, från det att barnen föds är man konstant orolig för någonting och när man sen får barnbarn får man ännu mer att oroa sig för. Inte konstigt att folk går in i väggen alltså!! Så husvagnssemester med litet utrymme är ingenting för mig, i alla fall inte med småbarn. I så fall ska man ha ett rejält förtält också. Annars är det stuga som gäller eller så får det räcka med dagsturer, då får man komma hem på kvällen och sova skönt i sin egen säng och slappna av.
Senaste kommentarer