Johannas hörna

Idag är det dags för Alma att efter fem veckors ledighet börja förskolan igen. Hon är inne i en period då hon vill vara med oss hela tiden, så fort vi ska någonstans jag eller Christer så säger hon: ”Jag vill bara va med dig”, så vi får se hur det går med lämningen idag. Samtidigt så har hon pratat om skolan i flera dagar och att hon tycker om att leka med andra barn så jag tror nog att hon längtar lite också.

På tal om att leka med andra barn så fick jag sådana himla skuldkänslor igår då det kom över mig att Alma ju nästan bara varit med vuxna under sommarlovet. Vi har träffat hennes kusin tre gånger, sedan var vi och hälsade på min mans kusin och han har ju två barn, vi har träffat Almas syssling Ellen en gång, likaså kompisen Meja och min ena kollega och hennes barn som var här och lekte en eftermiddag. Sen så hade min mamma kalas och då träffade hon flera av sina sysslingar men annars så har hon mest bara varit med oss. Jag som hade tänkt att vi skulle hinna hänga en massa med mina vänner som har barn i samma åldrar och barn från Almas förskola men det har liksom inte blivit så. Men kanske är det så när hon fortfarande är så här liten? Kon kanske inte har behovet av att leka så ofta än heller? Det kanske blir med kompislek under sommarlovet när de blir lite äldre och kommer upp i skolåldern?

Usel kände jag mig i alla fall när jag kom underfund med detta, jag kände liksom att jag borde ha fixat så hon fått leka mer och träffa andra barn. Kanske känner jag så eftersom hon är ensambarn och att jag blir extra rädd att hon ska känna sig just ensam då hon faktiskt kommer vara omgiven av vuxna större delen av sin lediga tid.